English Romantic Painter, 1775-1851, British land- and seascape artist. Born in London the son of a barber, Turner was precociously talented. He entered the RA Schools in 1789, had a drawing exhibited at the academy in 1790, and was elected a full academician in 1802. He became professor of perspective in 1807. A prolific artist of amazing range of subject and style, he began work in water-colours, quickly founding both a reputation and a fortune, which made him independent of changing public taste. His work was not appreciated by everyone, but his supporters included Thomas Lawrence, John Ruskin, and the earl of Egremont. He died in eccentric obscurity under a false name.   Related Paintings of J.M.W.Turner :. | funeral of sir thomas lawrence | venus and adonis | the fifth plague of egypt | christ church from near carfax | goldau |
Related Artists:
Rosso Fiorentino
Italian Mannerist Painter, ca.1495-1540 Born in Florence Italy with the red hair that gave him his nickname, Rosso first trained in the studio of Andrea del Sarto alongside his contemporary, Pontormo. In late 1523, Rosso moved to Rome, where he was exposed to the works of Michelangelo, Raphael, and other Renaissance artists, resulting in the realignment of his artistic style. Fleeing Rome after the Sacking of 1527, Rosso eventually went to France where he secured a position at the court of Francis I in 1530, remaining there until his death. Together with Francesco Primaticcio, Rosso was one of the leading artists to work at the Chateau Fontainebleau as part of the "First School of Fontainebleau", spending much of his life there. Following his death in 1540 (which, according to an unsubstantiated claim by Vasari, was a suicide ), Francesco Primaticcio took charge of the artistic direction at Fontainebleau. Rosso's reputation, along those of other stylized late Renaissance Florentines, was long out of favour in comparison to other more naturalistic and graceful contemporaries, but has revived considerably in recent decades. That his masterpiece is in a small city, away from the tourist track, was a factor in this, especially before the arrival of photography. His poses are certainly contorted, and his figures often appear haggard and thin, but his work has considerable power.
ulrika eleonora
Ulrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia. Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715. Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora). I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.
Domenico Brusasorci
Italian High Renaissance Painter , Verona 1515 ca. - 1567